Förresten!
Jag har, mitt i virrvarret av allt händelserikt som pågår i mitt liv (nåja), alldeles glömt bort att informera er om att Darius är tillbaka på jobbet. Det är alltså min part time-supervisor som lämnade arbetet alltför många timmar för tidigt för någon vecka sedan, för att gå på Free Palestine-demonstration.
Nåväl. Ni undrar kanske hur det gick till? Jag ska erkänna att jag har behållt en liten bit information för mig själv i hela det här dramat. Det trodde ni inte om mig, va? Men det är bara att tro det. Det är nämligen så att jag hade en liten föraning om att han skulle komma krypande tillbaka med svansen mellan benen. Detta för att var gång någonting sådant här händer, skickar Jane Norman ut ett AOWL-brev. Jag har ingen aning om vad förkortningen står för, men det innebär i alla fall att den person som uteblivit från arbetet under en längre tid får en sista chans att komma tillbaka. De ger en alltså en viss tidsfrist till att höra av sig till Head Office och be om att få sitt jobb tillbaka. Med tanke på att Darius försvann under sin första rast och således avsa sig allt det ansvar som medföljer en supervisorposition och att han dessutom uteblev från nästa arbetsdag sitter han alltså lite i klistret. Att Jane Norman dessutom har en uppsägningstid på två veckor, som han genom att ta detta beslut inte uppfyllde, är det alltså bye bye till en framtida referens. Det ska sägas att en bra referens är guld värt i detta land, speciellt under en finanskris, och det är inte kalasbra att ha en pissig sådan i bagaget när eventuella arbetsgivare kollar upp ungefär allt som har med dig att göra efter en intervju. Nästan så de har koll på din skostorlek.
Darius ringde i alla fall in till Head Office ett par minuter innan hans tid tog slut, och fick således komma tillbaka till jobbet i väntan på disciplinary action. Denna äger rum imorgon eftermiddag, och det avgörs då vilka åtgärder som ska vidtas för att straffa honom på bästa lämpliga sätt. Jag tycker det hela är smått skrämmande, och ska försöka skicka över positiva vibbar till honom hela dagen. Han är trots allt ett skönt tillskott i vår lilla JNfamilj, även om han inte tillför så mycket arbetsmässigt sett. Men det kan behövas en humörlyftare på varje arbetsplats, tycker ni inte? Det är i alla fall den rollen han har tagit, och jag är väldigt nöjd med att ha honom tillbaka. Nu håller vi tummarna för att de inte går på honom för hårt imorgon. Skicka lite positiva vibbar ni med. Det är han värd.

Grattis på namnsdagen Fanny!